Helgens körtävling med paret.

I helgen bar det av till Nuntorp för dressyr och precision med paret. Förhoppningsvis var det sista gången med paret som jag körde L:B programmet. På Tjolöholm i början av juni ska vi köra vår första L:A
Det var ju ett fantastiskt vackert väder redan på fredagen då vi körde upp till tävlingen. Riktigt härligt sommarväder. Hästarna åker så bra i lastbilen. Massor med fönster och taklucka så dom har inte det minsta ont av värmen. Och jag vet att kopparna på bortre hästen har lossat... ser helt hemskt ut på bilden.

När båda är knoppade är det svårt att se vem som är vem. I vanliga fall har en lång och en kort pannlugg men såhär ser dom väldigt lika ut.

Maskoten vi köpte i Holland fick åka med på resan. Den såldes till förmån för handikappridning. Jag har för mig att den tillverkades i något projekt i Afrika för att stärka kvinnors företagande. Som ni ser har fått hjälp med att klä om dynorna i lastbilen. Nu är bodelen riktigt fin och jag är sååååå glad för både lastbil och körkort. Jag vet att jag har sagt det förr men det känns fortfarande overkligt.

Ännu mer overkligt blev det när vi kört dressyren och det visade sig att inget enbet i klassen hade lägre straff än vi, och vi var ju dessutom det enda paret. Kanske var det mönsterklippningen på hästarna som avgjorde saken. Jag var verkligen jätteglad när jag avslutat programmet. Dom håller på att ändras mycket nu tjejerna och det känns allt bättre i dressyren. Dom är fortfarande för öppna i formen men dom gör verkligen så gott dom kan.

Ja den där roliga klippningen på hästarna delar verkligen folket vi möter i två läger. Vissa tycker det är så läckert medan andra bara skakar på huvudet och frågar - Varför? Hmmm ja typ - Därför! tänker jag. För att livet blir lite roligare så om man inte gör som alla andra...

Sen körde vi precisionen. Försökte hålla ett högre tempo än sist och det höll. Vi nollade. Men när vi räknade på det inser vi att jag måste hålla ett ännu högre tempo om jag ska klara tiden i L:A. Bra att veta. Då blir det ju dessutom smalare mellan konorna. Ser fram emot den utmaningen.

Efter en underbar lördag med massor av sol var det så lyxigt att Morgan, groomen körde lastbilen hem. Så kunde jag som verkligen har noll lokalsinne bara slappa och se mig om och lägga på minnet att Frändefors har ingen rondell men en grill som ser nerlagd ut... Alltid lär man sig något.

Nu är det några veckor till nästa tävling och jag ser verkligen fram emot den. Hoppas kunna få till formen ännu lite bättre innan dess. För tillfället känns verkligen allt att vara på rätt väg. Lastbilen går bra, hästar och människor håller på att jobba ihop sig till ett bra team. Detta är verkligen roligt!

Stort tack till alla er runt omkring som gör detta möjligt. Och enormt stort tack till er som kommer fram på tävlingarna och berättar att ni följer min sida med konst och hur mycket ni tycker om den. Det gör mig så glad. Självklart ett enormt stort tack till er som kommer med hejar rop både på sms och fb. Riktigt stort Tack!

Kram Gittan