torsdag 9 februari 2017

Rakubrända keramikhästar - men vad är raku?

Jag rakubränner ofta mina hästskulpturer och tänkte nu på ett någorlunda lätt sätt beskriva för er vad rakubränning är. Denna fantastiska metod som gör glasyren läckert skimrande eller med fantastiska krackeleringar.


Raku kommer från Japan på 1500-talet men kom till europa först i mitten av 1900-talet. Dagens raku är inte lik dåtidens. Den moderna rakun består av just skiftningar och stora krackeleringar.


När skulpturen väl har torkat så skröjbränner jag som vanligt i min elektriska ugn. Sen är det dags att glasera den för att efter det bränna den i rakuugnen. Jag ska ta det steg för steg. Vi börjar med rakuugnen. Mina ugnar är egentillverkade av brännfast isolering. Jag har olika stora ugnar beroende på hur stora skulpturer jag ska bränna. Man kan använda sig av vedeldade ugnar. Fördelen med det är att man kan bränna oavsett om det är minusgrader. För man bränner utomhus.



Själv använder jag mig av gasol för att värma upp ugnen. Ugnen ska upp i ca 800-1000 grader Celsius. När det är minusgrader ute fungerar inte gasolen för mig och därför kan jag inte bränna när som helst. Jag kan inte heller bränna när det regnar. Men detta är lite av charmen. När det är vinter längtar jag till våren och till att kunna bränna.




Glasyren till raku blandar jag delvis själv. Jag köper en transparent grundglasyr och blandar sen i olika oxider, karbonater och sprutar även på sulfater. Olika blandningar, olika procentsatser och färgerna blir olika. När skulpturen väl är glaserad och torkad så bränns den utomhus i rakuugnen. När temperaturen är uppnådd och glasyren ligger blank som en sjö då öppnas ugnen och jag tar med tång ut den enormt varma och rödglödgade skulpturen. Efter det så stoppas den ner i någon spann eller tunna för att låta den brinna med olika material. Efter det täcker jag den med spån och sätter på locket. När den svalnar krymper glasyren och det bildas sprickor. Röken inne i spannen kryper in i sprickorna och färgar dom svarta.



Det bästa med rakubränning är att man ALDRIG exakt vet hur resultatet blir. Alltid väldigt spännande. Det är varmt, stressigt, ohälsosamt och förbaskat roligt. Jag älskar det. Det finns så otroligt mycket att lära sig där.



  

Hoppas ni fick en liten förståelse för hur rakubränning går till.

Kram Gittan

1 kommentar:

  1. Trevlig förklaring o man förstår lite hur svårt det är men spännande.

    SvaraRadera