tisdag 28 februari 2017

Skål med hästhuvuden


Så är den äntligen färdig. Skålen med dom tre hästhuvudena. Jag har arbetat med den under en längre tid och så är den äntligen färdig. Det är alltid blandade känslor. Ibland är det så skönt att komma till avslut, jag har ju så många nya projekt. Men ibland är det svårt att bestämma sig för att NU är den färdig. Men NU är den färdig och jag är riktigt nöjd. En annorlunda design och härliga uttryck på hästarna. Någon är lite arg, någon har öronen fram och alla har dom huvudena lite på sned. Olika uttryck men en fungerande helhet.

Kram Gittan

torsdag 23 februari 2017

Stora hästar - behöver nog en större keramikugn.


Jag tycker det är så roligt att göra stora hästar. Idag kom min kompis Lina förbi och fotade lite när jag gjorde färdigt dom tre stora hästarna som jag har jobbet med ett tag. Den största blev så stor att jag är tveksam på om den går in i min ugn. Inser att jag måste försöka hitta en större ugn, gärna en som man kan bränna 1m höga skulpturer i. Tänka vad man skulle kunna göra då. Vilken dröm! Vilka hästar. 

Så om ni hör talas om någon stor och bra keramikugn så säg till. Så ska jag göra allt jag kan för att få min dröm att gå i uppfyllelse. Tills dess får jag göra så stora hästar det bara går i den jag har och det är inte så illa det. Ca 55cm höga blir dom. Det är ganska mäktigt det med.



Nu väntar många dagars tork innan denna lilla flocken kan brännas en första gång. Alltid tråkigt att vänta men jag är ju inte precis sysslolös fram tills dess. Har så många tankar och idéer som jag vill göra. Imorgon blir det fortsatt många timmar i ateljén. Oj vad jag trivs där. Livet är bra gott. Sol på dagarna och körning av mitt par. Gott att komma ut i härliga vårluften mellan timmarna i ateljén. Men dygnet har fortfarande för få timmar. Inte mycket att göra något åt antar jag....

Kram Gittan

onsdag 22 februari 2017

Hästar med kopparsöm.


Vill bara visa er dessa två hästar som båda har kopparsöm som man. Dom är väldigt olika i färgerna men ändå lika. Hästar är ju flockdjur så man kan ju inte bara ha en.

Kram Gittan

lördag 18 februari 2017

Ny hästskulptur med hästskosöm som man.


Varje häst får en speciell plats i ens hjärta. Det blir så när man skapar dom. Det gäller även denna hästen. Det är den första som helt går i koppar. Det är inte så länge sedan jag upptäckte kopparsöm till hästar. Jag har inte använt det till mina riktiga hästar men till skulpturerna är dom fräcka ut.
Alla hästar som jag gör är helt handgjorda och ingen är den andra lik. Det är det som gör att dom fastnar olika mycket i ens hjärta. Jag gillar när det är lite attityd i dom. Alla ska inte se snälla och glada ut. För så är det inte i verkligheten.

Denna stora häst får nog stanna en stund hos mig innan jag riktigt vet vad jag ska göra med honom. Kanske får han följa med på utställningar i sommar eller så får han bo kvar här på gården eller så får han byta ägare. Vi får se.





Kram Gittan

Man kan inte vara överallt...


Det finns så mycket som jag vill hinna med. Men det är bara att inse att man hinner inte allt. Förra helgen var jag ju i Stockholm och nästa helg är det Göteborg och hästtävlingar som gäller. Så denna helgen blir det till att vara hemma och snickra, träna hästar och vara i ateljén. Men jag hade så gärna varit i Vetlanda nu på helgens körträningar. Det är härliga människor som håller på med körning. Man känner sig alltid välkommen även om det var många år sedan jag tävlade för fullt. Men nu är jag på G igen med mitt nya par och det är så roligt. Jag får träna hemma denna helgen helt enkelt och glädja mig åt det.

Kram Gittan

onsdag 15 februari 2017

Min konst finns kvar i Stockholm fram till 21 februari.


För er som inte hunnit till Radisson Blu Waterfront för att se mina hästar så kan jag berätta att det har blivit förlängt och dom kommer stå där fram till den 21 februari. Så det är bara att slinka in om ni vill se dom. Dom står bakom disken och personalen är väldigt hjälpsamma om ni vill gå fram och titta eller fotografera. Så välkomna dit!

Kram Gittan

tisdag 14 februari 2017

Fint reportage i Borås Tidning.

I helgen gjorde Borås Tidning ett riktigt trevligt reportage om min konst. Jag var ju inte hemma i helgen och kunde läsa den så den blev trevlig läsning idag vid ritbordet. Det är dags att sätta sig och skissa ner dom nya ideérna som tog form då jag var iväg. Det spelar liksom ingen roll var jag befinner mig, nya ideér dyker upp i alla fall. Underbart! Det vore jobbigt om den strömmen tog slut.


Man kan läsa hela reportaget på Borås Tidnings Facebooksida eller på Borås Tidning. Där finns ännu fler bilder.
Reportern frågade mig var detta ska sluta. Mitt helt ärliga och spontana svar är Med döden. Då menar jag inte att jag tror att jag kommer dö av detta utan att jag vill skapa så länge jag lever och är frisk nog att göra det. Jag vill bli som Lisa Larsson som idag närmar sig 90 år och som fortfarande har så många ideér att hon inte vet hur hon ska hinna med att göra alla. Det är fantastiskt och det får vara min målbild.



Idag är det underbart väder här. Så nu blir det några timmar vid ritbordet och sen ut och träna hästar, skapa i ateljén och även göra lite annan nytta. Det är nya stora planer på G här på gården nämligen.

Kram Gittan

måndag 13 februari 2017

Mina hästskulpturer som priser på ATG sales awards 2017.


Oj vilken otroligt rolig och spännande helg det har varit på många sätt. Höjdpunkten var såklart den stora galan på Radisson Blu Waterfront i Stockholm. Jag känner mig så otroligt stolt och glad över att dom valde just min konst som priser på årets gala.


Jag fick den stora äran att tillsammans med Peter på ATG dela ut det första priset. Då fick jag även berätta lite om min konst när konferecieren Richard Olsson (som jag tycker varit helt grym som åkande reporter i Vasaloppet) gjorde en intervju med mig. Jag kan berätta att han är lika rolig och rapp även bakom scen (men vad tänker jag inte skriva om här....). Men frågan om det var svårt att välja vilket djur som skulle bli motivet på skulpturen är ju en klar höjdare. Hmmm åsna kanske....

Hela kvällen var verkligen en otroligt rolig upplevelse och alla pristagarna blev så glada.

Foto av Jonas Borg som jag hittade på Aftonbladets sida.

Dagen till ära fick jag ju snygga till mig lite. Inte så lätt när man oftast har lite bortbränt hår efter rakubränning, korta naglar efter allt skulpterande och trivs bäst i jeans och tröja. Men plötsligt händer det....


Hela galan var fantastiskt lyckad. Massor med folk, god mat, härlig underhållning och riktigt trevliga människor vid bordet. Jag känner mig så lyckligt lottad och har ett minne för livet.

Stora och varma kramar till er alla som stöttar och uppmuntrar mig i mitt skapande.

Kram Gittan

lördag 11 februari 2017

Den stora hästskulpturen är färdig. Min bronshäst.

Härlig stor hästskulptur. Jag älskar den bronsfärgade hästen.

Den här har jag jobbat på länge och ikväll blev den äntligen färdig. Som ni kan se så är den stor och väger många kilo. Jag gillar attityden på honom. För det är en han. Eller ett argt fuxsto kanske. Jag tänker bildbomba er här. Bilder säger ju som bekant mer än tusen ord.

Hästkonst i brons.




Kram Gittan

torsdag 9 februari 2017

Rakubrända keramikhästar - men vad är raku?

Jag rakubränner ofta mina hästskulpturer och tänkte nu på ett någorlunda lätt sätt beskriva för er vad rakubränning är. Denna fantastiska metod som gör glasyren läckert skimrande eller med fantastiska krackeleringar.


Raku kommer från Japan på 1500-talet men kom till europa först i mitten av 1900-talet. Dagens raku är inte lik dåtidens. Den moderna rakun består av just skiftningar och stora krackeleringar.


När skulpturen väl har torkat så skröjbränner jag som vanligt i min elektriska ugn. Sen är det dags att glasera den för att efter det bränna den i rakuugnen. Jag ska ta det steg för steg. Vi börjar med rakuugnen. Mina ugnar är egentillverkade av brännfast isolering. Jag har olika stora ugnar beroende på hur stora skulpturer jag ska bränna. Man kan använda sig av vedeldade ugnar. Fördelen med det är att man kan bränna oavsett om det är minusgrader. För man bränner utomhus.



Själv använder jag mig av gasol för att värma upp ugnen. Ugnen ska upp i ca 800-1000 grader Celsius. När det är minusgrader ute fungerar inte gasolen för mig och därför kan jag inte bränna när som helst. Jag kan inte heller bränna när det regnar. Men detta är lite av charmen. När det är vinter längtar jag till våren och till att kunna bränna.




Glasyren till raku blandar jag delvis själv. Jag köper en transparent grundglasyr och blandar sen i olika oxider, karbonater och sprutar även på sulfater. Olika blandningar, olika procentsatser och färgerna blir olika. När skulpturen väl är glaserad och torkad så bränns den utomhus i rakuugnen. När temperaturen är uppnådd och glasyren ligger blank som en sjö då öppnas ugnen och jag tar med tång ut den enormt varma och rödglödgade skulpturen. Efter det så stoppas den ner i någon spann eller tunna för att låta den brinna med olika material. Efter det täcker jag den med spån och sätter på locket. När den svalnar krymper glasyren och det bildas sprickor. Röken inne i spannen kryper in i sprickorna och färgar dom svarta.



Det bästa med rakubränning är att man ALDRIG exakt vet hur resultatet blir. Alltid väldigt spännande. Det är varmt, stressigt, ohälsosamt och förbaskat roligt. Jag älskar det. Det finns så otroligt mycket att lära sig där.



  

Hoppas ni fick en liten förståelse för hur rakubränning går till.

Kram Gittan

tisdag 7 februari 2017

Mina inspiratörer hästarna.


Som många av er säkert redan har förstått så handlar mycket i mitt liv om just hästar. Jag har alltid älskat dessa djur även om jag inte växt upp bland hästar. Jag har alltid förundrats över bandet man kan få med ett så stort djur. Att dom vill göra det som vi ber dom om. Att dom finner glädje i det. Och så är dom ju så otroligt vackra. Alla dessa olika uttryck och känslor som jag vill förmedla i min konst. Styrkan, smidigheten, det vackra, det vilda.

Så självklart har jag egna hästar. I dagsläget har jag kvar min första ponny Cesar som nu är 26år ung och pigg och busig. Han han följt mig genom livet och följt med på flyttar. Jag fick honom när jag var 18år... det var inte igår.


Sen har jag kvar två egna uppfödningar. Det är NewForest ponnyer, maxade c-ponnyer. Dom är helsystrar och 7 & 8år gamla. Miss Li som är yngst kördes in förra året och Viva la Diva kördes in för snart två månader sedan. Nu har jag börjat köra dom i par och ska kvala dom i sportkörning till våren har jag tänkt. Det är så roligt men samtidigt så svårt. Svårt att lägga ribban på en lagom nivå. Det är svårt att hinna med alla projekt som man har så det gäller att hitta rätt nivå för hästarna och för mig.


Vår gård ligger fint ner mot Ätran och det är härligt att kunna köra på åkern utmed ån. Jag önskar att jag hade bättre körvägar här och slapp vara på den stora vägen. Men man kan inte få allt.



Kram Gittan


måndag 6 februari 2017

En häst ur fantasins värld.


Måste bara visa er en akvarell som jag gjorde för ett par månader sedan. Den är riktigt stor och den var så rolig att göra. Nu har jag massa nya skisser liggande på samma eller liknande motiv. Det finns så mycket i färgsättningen som jag vill ändra på. Akvarell är för tillfället de färger jag tycker bäst om att måla med. Jag lär mig nya saker hela tiden. Otroligt roligt och stimulerande.

Kram Gittan

Ibland är inte allt på topp och det är ok.

På Facebook och på bloggar så kan man ibland få bilden av att människorna där lever helt fantastiska liv. Alla reser, träffar massor av kompisar och att dom aldrig mår dåligt. Men vi som läser vet ju att det inte är sant. Livet är inte bara toppar, det är dalar också. Min dal är frustrerande och jag får inte ordning på den, men jag kan leva med den. Jag har gjort en massa undersökningar och blivit diagnostiserad med IBS. I min värld är det en lika luddig diagnos som kolik. Ont i magen och i mitt fall totalt ras av magen ibland. Jag försöker utesluta olika livsmedel och visst blir den bättre utan gluten, men det är inte hela lösningen. I natt la magen av helt igen. Dagen efter blir jag så trött. Som om jag haft magsjuka. Puls i hela magen och så trött.

Hästarna ska ju fodras i alla fall och jag gick förbi ateljén och stannade till vid intygen vi fått för pengarna som vi skänkt till välgörenhet under förra året. Det gick till så att jag skänkte olika skulpturer som följare på Facebook bjöd på och pengarna gick oavkortat till olika organisationer. Vi gav 10000kr till Unicef, vi är faddrar till hästarna på Nordens ark i ett år och som julklapp till alla följare skänkte jag 5000kr till WWF och haven. Stort tack till alla er som var med och bidrog.


Jag stannade till framför intygen och kände mina problem med min mage som ett väldigt litet problem. Ja faktiskt ganska skrattretande. Tänker att det kan vara dags för oss att börja året med en ny auktion. Så jag ska ta mig en kopp blåbärssoppa, klappa katten lite extra och fundera på auktionen. Ska tänka ut vilken skulptur eller skål som kan passa och vart pengarna ska gå. Det finns många bra organisationer runt om i världen. Det gäller bara att välja en. Så snart kommer det bli en auktion igen. Hoppas ni vill vara med då och försöka göra världen lite bättre för andra.


Hittade den här gamla bilden på mig och min katt Sambo.

Ha en bra dag vänner. 

Kram Gittan

söndag 5 februari 2017

Min konst på Radisson Blu Waterfront i Stockholm.


Fram till ATGs gala den 12 februari finns valda delar av min konst att se i receptionen på Radisson Blu i Stockholm. Personalen hälsar alla välkomna in att titta även om ni inte ska bo på hotellet. 


Den läckra vikingaskålen med tagel från riktiga hästar är självklart med. Kolla dom underbara färgskiftningarna i glasyren. Kan man annat än älska rakubränning? Där finns även ett par "På språng" samt två andra hästskulpturer. Det är verkligen roligt att få visa upp dom där.

Så varmt välkomna dit. Kram Gittan

Akvareller med hästmotiv.

Igår snöade det här igen. Blöt klibbig snö som gjorde att jag inte kunde träna mina hästar. Så jag slog mig ner vid mitt ritbord, satte på en bra ljudbok och förlorade mig in i akvarellens underbara värld. Som vanligt så blev motivet hästar. Det blir ju oftast det av någon anledning...


Om ni är sugna på att börja leka lite med akvarellfärg så måste jag ju tipsa er om min favoritfärg. Paynés Gray heter den. Ganska ofta målar jag hela tavlor med endast denna färgen. Den är min stora favorit helt klart. Märket på färg som jag använder är Winsor & Newton och jag försöker alltid att använda den bästa kvalitén dom har. Detta för att målningarna ska behålla sin färg. 



Men en annan färg som är bra är Yellow Ochre. Dessa två går väldigt bra ihop. Så om ni inte vill köpa jättemånga färger så måste ändå tipset bli att en Paynés Gray bara ni måste ha. 

Såhär blev målningarna när skuggorna kom på plats.

























Kram Gittan